Nu känns det sådär igen. Som om världen brinner
"En kvinna som är som hon är behöver ingen man
en kvinna som kan det hon kan behöver ingen man"
De förstår mig inte alls, visst behöver jag en man, jag ska söka mig en vän som säger
Om hundra år ska man och kvinna behöva varann
Varför sitter jag här igen och tänker. Jag vill bara slita av mig skallen. Jag skulle isolera mig, hålla mig borta från alla. Jag skulle åka någonstans. Till en ö, och vara helt själv. Vad handlar mitt liv om egentigen? Vad är det jag vill, och vad ska jag göra?
Detta året är framtiden. Jag har en chans att få ett liv jag vill ha, och en chans att få ett liv där jag kanske, kanske inte blir trampad på. Men blir jag lycklig?
Oavsett vilken väg jag tar kommer jag att få ont, och jag känner redan hur mina ben börjar röra sig bakåt, bort från det som väntar därframme.
Får man vara så feg som jag? Är det inte något som är skruvat med att vara så hysterik? Vad är det som är fel? Varför är jag rädd för att leva? Eller är det döden som skrämmer mig. Att slutligen brännas ihjäl. Att inte överleva den där sista smärtan. Är det ett sätt att skydda sig från döden, detta att undvika livet? Är inte det att istället dö?
Om jag kunde acceptera känslorna, om jag kunde omfamna smärtan, skulle jag sluta springa då? Skulle jag sluta fly om jag visste att det gör ont?
är det verkligen bara jag som har en så stor skräck för att såras?
Och är jag rättvis mot honom? Och mot dig? Du sårr mig inte. du håller dig undan, för jag bett om det. Du kommer när jag ber om det, och du kommer aldrig kunna såra mig, för du kommer inte att stanna och det vet jag redan. Men han. Är jag rättvis som vill utan att vilja? Som känner utan att känna? Som inte känner efter utan som stänger för att jag inte vågar.
Är det rätt mot dig att så lättvindigt slänga dig åt sidan, du som hjälpt mig upp. Som fått mig att känna ljuset och våga titta. Det är du som fått mig att våga hålla kontakten med honom, han som jag är rädd för att släppa för nära. Han som kommer att vara oraken till att du inte får komma hit mer.
Han kan såra. Han kommer verkligen kunna såra. Hur ska jag försvara mig mot det?
en kvinna som kan det hon kan behöver ingen man"
De förstår mig inte alls, visst behöver jag en man, jag ska söka mig en vän som säger
Om hundra år ska man och kvinna behöva varann
Varför sitter jag här igen och tänker. Jag vill bara slita av mig skallen. Jag skulle isolera mig, hålla mig borta från alla. Jag skulle åka någonstans. Till en ö, och vara helt själv. Vad handlar mitt liv om egentigen? Vad är det jag vill, och vad ska jag göra?
Detta året är framtiden. Jag har en chans att få ett liv jag vill ha, och en chans att få ett liv där jag kanske, kanske inte blir trampad på. Men blir jag lycklig?
Oavsett vilken väg jag tar kommer jag att få ont, och jag känner redan hur mina ben börjar röra sig bakåt, bort från det som väntar därframme.
Får man vara så feg som jag? Är det inte något som är skruvat med att vara så hysterik? Vad är det som är fel? Varför är jag rädd för att leva? Eller är det döden som skrämmer mig. Att slutligen brännas ihjäl. Att inte överleva den där sista smärtan. Är det ett sätt att skydda sig från döden, detta att undvika livet? Är inte det att istället dö?
Om jag kunde acceptera känslorna, om jag kunde omfamna smärtan, skulle jag sluta springa då? Skulle jag sluta fly om jag visste att det gör ont?
är det verkligen bara jag som har en så stor skräck för att såras?
Och är jag rättvis mot honom? Och mot dig? Du sårr mig inte. du håller dig undan, för jag bett om det. Du kommer när jag ber om det, och du kommer aldrig kunna såra mig, för du kommer inte att stanna och det vet jag redan. Men han. Är jag rättvis som vill utan att vilja? Som känner utan att känna? Som inte känner efter utan som stänger för att jag inte vågar.
Är det rätt mot dig att så lättvindigt slänga dig åt sidan, du som hjälpt mig upp. Som fått mig att känna ljuset och våga titta. Det är du som fått mig att våga hålla kontakten med honom, han som jag är rädd för att släppa för nära. Han som kommer att vara oraken till att du inte får komma hit mer.
Han kan såra. Han kommer verkligen kunna såra. Hur ska jag försvara mig mot det?
