royalle

Nu är jag där igen. Vill han? Vågar han? vad tänker han om mig? tänker han alls på mig? Jag vill inte vara här. Jag vill vända mig om och springa snabbt, snabbt och aldrig vända mig om. Men något drar i mig, håller mig kvar. Något får mig att stå still och tänka. Fundera, överväga och reflektera. vad ska jag göra? Vad vill jag göra? 
                                  
                                                                                        Vad vågar jag göra?

Det känns seriöst nu... Jag känner och det känns i hela kroppen. Men mest i bröstet och huvudet. Det värker, bultar, slår.

Jag är så fruktansvärt rädd. rädd att han ska ge mig så mycket och sedan bara gå. Rädd för att känna och sen bli ledsen igen. Jag är rädd för att sakna honom så som jag gör nu. men mest av allt är jag rädd att inte räcka till, att jag ska göra honom ledsen eller såra honom.

Jag har kämpat emot så länge. Inte velat ge honom min tanke. Inte velat bry mig om honom, och sen fångar han mig ändå. Vad är det han gör?