Hoppet?
Det finns ett hopp. Det ligger där och väntar på att jag ska plocka upp det och erkänna det. Som en rund luddig och varm boll väntar hoppet runt hörnet men än sträcker jag inte fram min hand, än är handen inte redo att greppa.
Det finns en kärlek. Den står framför mig. Röd, brännande, taggig. Där väntar den på att jag ska sträcka ut min arm och riva mig på den. Jag vill slå undan den men det kommer att svida, det vet jag. Men famnar jag den sårar den mig än mer. Taggarna långa som kvivsspetsar, och tätt, tätt. Elden brinner i den och får mig att backa och hålla händrna för ansiktet i skydd. Ska jag gå mot den och slinka förbi? Greppa hoppet runt hörnet och undvika avgrunden bakom mig?
Ovan mig kretsar beslutsångesten runt som gamar. Bland dem flyger en svartklädd ängel som manar mig framåt.
Hur jag än gör så kommer det att kännas, kommer att skada mig... Gamarna ser hungrigt på mig.
Det finns en kärlek. Den står framför mig. Röd, brännande, taggig. Där väntar den på att jag ska sträcka ut min arm och riva mig på den. Jag vill slå undan den men det kommer att svida, det vet jag. Men famnar jag den sårar den mig än mer. Taggarna långa som kvivsspetsar, och tätt, tätt. Elden brinner i den och får mig att backa och hålla händrna för ansiktet i skydd. Ska jag gå mot den och slinka förbi? Greppa hoppet runt hörnet och undvika avgrunden bakom mig?
Ovan mig kretsar beslutsångesten runt som gamar. Bland dem flyger en svartklädd ängel som manar mig framåt.
Hur jag än gör så kommer det att kännas, kommer att skada mig... Gamarna ser hungrigt på mig.
