royalle

Börjar sakta men säkert krypa ut ur mitt hål. Lite skumögd ser jag mig omkring och fångas av vänner som tar mig ut till platser, ut till människor. De vill så väl, vill så gärna att jag träffar någon. De vet inte om dig. Bra mina allra närmsta vet att jag träffar någon och att denne någon är upptagen. De vet inte att jag redan beslutat mig för att inte ta fler steg, att inte vilja räffa någon mer. 

De fixar träffar åt mig. Vill att jag möter folk. Jag visste inte att det fanns så många singlar i vår stad. Och det enda jag tänker på är dig. Vill inte vara här. Vill inte träffa främmande män. Vill bara träffa dig. Knepigt va? Och det enda jag kan ha med dig är sex. Betyder det att jag är nöjd med sex? Borde det inte funka med vem som helst då? Men jag vill ju bara ha dig.

Jag förstår inte mig själv. Kan någon hjälpa mig att förstå vad jag håller på med? När jag sitter på restauranen och låtsas lyssna på folk jag inte är intresserad v tänker jag på dig. Drömmer om dig. Spanar mot dörren för att se om du kommer att komma in på just denna restaurangen, vid just denna tiden...

Vad är livet om inte en lång outhärdlig pina?