royalle

Vi kan aldrig göra det ogjort. Det känner jag. Jag vill inte göra det ogort. Vill du det?

Ibland tror jag att du läser det jag skriver. Jag vet inte varför. Du borde inte hitta hit, även om andra gör det. Du borde inte förstå att det är jag. Ändå får jag rysningar ibland när du säger något eller gör något som är så träffande att bara någon som verkligen känner mig borde kunna göra det. Som när du hittar alla mina känsliga punkter och ger dem en kyss. Eller när du drar fingrarna på ett sätt som gör mig helt svag. Det är inga detaljer jag avslöjar här men du hittar dem. Hur gör du? Är jag så vanlig att du bara gör som du alltid gjort på alla dina ras? Eller känner du mig?

Jag försöker träffa andra, men det är inte så lätt.
Jag har försökt att tänka bort dig på alla sätt.

Jag träffar andra. Jag ska träffa en annan efter jul. Jag försöker verkligen avsluta, och tänka frammåt. Jag måste tänka på framtiden. Jag kan inte vara "second best" för alltid. Jag vill ha fler barn, och att du skulle vilja ha barn med mig är en så omöjlig tanke att den bara snuddat snabbt vid mitt sinne. Skulle jag vilja ha barn med dig? Kanske....