royalle

Det finns texter som är skrivna bara för oss.



Kanske en stund
innan du går
igen
Kanske en känsla
i ditt innersta
Aldeles så lite
i en värld full av sår
som läker till en skorpa
men som hela tiden går upp

Kanske i en tår
som rinner på din kind
finns kärleken


Jag vill veta så mycket, vill vara säker på allt. Jag vill veta om du är här för att stanna eller om du kommer att gå snart. Vad gäller? Är regelerna desamma fortfarande? Eller har de ändrats?

Varje dag smyger sig tankarna på.. Om jag vore lycklig, eller fri? Kunde jag flyga någon annanstans utan att bry mig då? Vad vore jag utan dig? Jag hade varit olycklig, fången, förmodligen död. Det är stort. Det är större än något annat.

Ibland vill jag att du ska vara fri, och att du ska älska mig. Ibland vill jag bara att det ska fortsätta som det är. Jag vet att det aldrig kan hålla på såhär som det gör. Mina drömmar är inte de som du vill ha. De drömmar jag drömmer är inte samma som du drömmer, och du drömmer om en framtid med en annan. Det gör mig sorgsen, men jag har hela tiden vetat vad det är för spel jag spelar och därför är jag bara ledsen, inte förtvivlad. Ändå finns tankarna där. Tankarna att ni kanske delar på er, att du kanske ändå vill ha mig mer. Jag vet, det är befängt, men det är tankar som får mig att må bättre och mina tankar är bara mina, ingen annans.




Tänk om du ändå ville ha mig. Du är ju så perfekt.

Ingen tid för drömmar, verkligheten knackar på dörren. Vill jag verkligen ha dig? Vill jag ha ett förhållande? Nej, jag är nöjd. Jag äter av kakan när jag kan, och har ändå kakan kvar. Jag slipper den prostitution som ett förhållande ändå alltid slutar i. Vill jag inte mer kan jag avsluta. jag får det jag vill ha, när jag vill ha det.
Jag är nöjd.

Men du är perfekt.
Jag finns här den dagen du blir ledig, om du vill ha mig.