En hand som väntar tom. Håll den. Hjälp den upp. Hjälp mig att klara dagen, att klara bara den stund då jag sitter här bredvid och känner mig tom, ensam.
Ta min hand.
Se mig i ögonen. Se min rädsla, min ensamhet. Se att jag finns här, men inte för alltid, inte väntande för evigt... Se min väntan, min längtan efter att få höra att jag är den enda.
Se mig i ögonen och säg att jag är din.
Smek så stilla mitt hår, och känn dess lenhet mot din hud. Känn den och tänk att den är din, men inte för evigt, inte för alltid väntandes längtandes efter ord som aldrig kommer. Känn på det och tänk att det tar slut.
Smek mitt hår.
Lägg så handen mot mitt bröst och känn värmen. Känn de svaga dunkanden under huden. Mitt hjärta. Känn dess liv, känn hur det strömmar. Det var du som fick det att slå. Du som startade det igen efter att det en gång slutat. Du som tog mitt hjärta och la det i din ficka. Du som stal mitt liv och höll det i dina händer. Men jag kommer att ta det tillbaka. Men kanske kommer det då att vara så slitet så trasigt att det inte längre kan delas med någon.
Tänk på min hand, mina ögon, mitt hår och mitt hjärta där du sitter. Tänk på mig där du sitter och tittar på någon annan, när du tänker på det som varit, det som aldrig kommer igen. Tänk på detta, det du har, istället för det du haft och förlorat. Kanske kommer du då inte att förlora även detta...
